Karolina

Blev en svängom Mobilia här i Malmö idag. Returnerade en del grejer och tog en runda inom Cubus och kom hem med lite nya underkläder! Har tvättat fram tills nu och tittat på lite gamla tecknade filmer, jaa nostagi all over! Försökt hålla mig sysselsatt för är så nervös och har ångest inför praktiken imorgon. Försöker verkligen tänka bort det och att det kommer vara spännande på ett nytt ställe men mina känslor tar över. 

Går igenom lite punkter här hemma som jag ska tänka på och jag tror att jag enbart ska försöka fokusera på att skapa anknytning till personal, föräldrar och främst barnen. Att lära känna dem och komma in i deras verksamhet, och när jag har gjort det kan jag nog börja visa mer framfötter.

 

Hade ett möte med min VFU-lärare häromveckan och jag fick seriöst panik när hon sa att vi nu faktiskt kan kalla oss för pedagoger. Jag är inte ett dugg redo för det! Har varit borta så mycket och känns som att jag glömt allt att jag inte alls kan se mig som en pedagog. Men jag måste komma ihåg att man som lärare inte är färdigutbildad, att man aldrig egentligen blir det. Jag har inte ens hunnit komma ut och lära mig vara i praktiken. Det tar tid och man lär sig hela tiden som förskollärare. Jag må ha läst forskning, teorier, nya begrepp men det är väl nu utmaningen börjar med att ha användning av det i praktiken. Göra sin utbildning levande.

 

Önskar jag kunde ta åt mig av mina egna ord. Det jag skriver låter fullt logiskt men jag tar inte åt mig det utan känner mig rätt vilsen. Kan ni känna likadant kring att göra något nytt? Jag tror att det beror på prestationsångest. Det är något jag alltid har haft och trots att jag utsätter mig för nya saker så lyckas jag ändå ha den där ångesten, av att kunna prestera. Och trots att jag gör det så känns det ändå inte tillräckligt.

 

Nej nu ska jag sluta vara negativ, det drar verkligen på energin! En dag i taget och imorgon ska jag träffa nya underbara ungar!